Tiden går…

20 mars, 2017 Posted by Emmalill

….men den läker fan inga sår. Förra veckan klarade jag inte ens av att skriva ett inlägg till dig😢Jag skäms, men fy vad jag grät hela tiden. 

Kanske var det för att jag var i ateljén varje dag. Och varje dag kollade jag efter dig när jag skulle gå ner. Saknaden av ljudet från dina andetag, att inte höra dig flytta runt. Och ingen knuff av din nos för att du vill visa att det är kisspaus. 


Första gången som jag och Gibbe sov uppe i ateljén utan dig. Det var så tomt så fruktansvärt tomt. 

Och lilla Snippan som verkligen tagit efter dig. Hon ligger på din plats. Gå före oss ner i trappan och så hoppar hon på dörren som du alltid gjorde. Fast hon når såklart inte upp till handtaget som du gjorde. Hon ville verkligen vara som dig❤️😿

Gibbe fick träffa en stor hund han aldrig träffat förut. Först tjurade han lite. Men sakta, sakta smälte han lite. Jag känner att det finns hopp i hans sorg. Vi får överväga en ny stor vän till honom. Ingen är som du. Men han är så ensam😞 så kanske efter sommaren. 

Jag saknar dig! Så det gör ont. Jag önskar du var här. 

Älskar dig till dagen efter föralltid❤️

3 people like this post.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

kommentar *