Nu är vi snart där.

27 februari, 2015 Posted by Emmalill

För nästan exakt 18 årsedan fick jag reda på att jag var gravid. Vi hade resonerat så förnuftig jag och min man. Att om det var så att jag var gravid så skulle vi ta bort det. Jag var ju bara 17 år och 2 månader, han skulle fylla 18 om två månader. Vi hade inte gått ut skolan. Jag hade ju till och med hoppat av.

Så satt jag där hos barnmorskan och storgrät. Hon trodde först att jag grät för att jag hade satt mig i en dum sitts och önskade att jag inte var gravid. Men jag grät för att jag ville behålla barnet. Men jag och min man hade ju redan bestämt oss.

När jag ringde min man på kvällen och bekräftade att jag var gravid så frågade han igen – hur känner du? Jag visste precis vad jag ville men ville inte heller ta det på telefon. Så jag svarade lite undvikande typ – jag vet inte. Du då? Jag höll andan. Så sa han – jag tror jag har ångrat mig. Jag vill att vi behåller barnet. Åh vad jag grät, Så glad, så lättad, så lycklig.

Jag kommer ihåg så väl dagen efter när han kom hem till mig. Vi bara låg och höll om varandra. Lyckliga samtidigt så mycket som skulle fixas. Och framför allt mottagandet från vår omgivning. Vi hade mycket att möta dom kommande dagarna.

Kommer ihåg att mina föräldrar blev otroligt glada. Inte vad man kanske väntar sig i denna situationen. Men det blev dom, men såklart med en förälders oro hur allt skulle lösa sig. Men dom sa från första stund att dom skulle göra allt för att hjälpa oss. Och från den stunden så försvann min oro.

Det var nog många som aldrig trodde på oss eller att vi skulle klara det. Men det gjorde vi. Trotts att vår lilla tjej inte var planerad var hon älskad från första stund, redan i magen. Och vi blev otroligt starka tillsammans. Och i år firar vi 20 år tillsammans jag och min man.

Vi var ju fortfarande i våra tonår så mycket vänner runt om engagerade sig. Att bo i ett litet samhälle gör ju att alla visste och säkert 10 samhällen bort också 😉 Och något mina vänner ofta sa var – tänk när ditt barn är 18 då är du bara 36. Fatta vilken ung mamma du kommer vara. Vad roligt ni kommer ha tillsammans.

Vet ni vad, i oktober fyller vår lilla Budda 18 år. Helt plötsligt är vi där. Det magiska vi alltid pratade om. Vad tog tiden vägen?

Och vilken människa denna lilla krabbat växte upp till att bli. Jag är så stolt över henne. Vi har så otroligt roligt ihop. Och jag känner mig lugn och trygg i att hon snart kommer kliva ut i världen och pröva sina vingar.

Hon har redan visat så väl vad hon vill i livet. Och hon imponera mig med sin drivkraft och järnvilja. Hon har kämpat hårt i skolan för att ha så bra betyg som det går. Redan för några årsedan började hon söka extra jobb. Idag har hon 2 extrajobb. Hon vet vad hon vill och hon ser till att det blir så. Hon utstrålar ett lugn och en trygghet som inte riktigt går att beskriva. Och det känns skönt att bägge mina döttrar alltid vetat vad dom vill och vad som krävs för att dom ska ta sig dit. Det gör det ju enklare för mig att släppa taget. Jag älskar att lyssna på deras framtids planer, även om jag tycker att det bästa för dom är att bo hemma med mamma (typ resten av livet)  🙂 så vill jag att dom ska ut och leva livet.

Att 18 år kan gå så fort…..

IMG_5364

You are my heartbeats

6 people like this post.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

kommentar *